Civilingenjör eller högskoleingenjör?

Vad är egentligen skillnaden mellan en civilingenjör eller högskoleingenjör? Vad skiljer på utbildningarna? När man börjar jobba? Det finns flera skillnader, men vi tar en i taget.

Tre eller fem års studier

Vill du inte plugga så länge? Eller tvärtom, du gärna pluggar loss nu, som en investering inför framtiden? Då kan längden på utbildningarna avgöra, ingenjörsprogrammen är ju olika långa – att få en examen som högskoleingenjör kräver 180 högskolepoäng och utbildningen är då på tre år, medan en civilingenjörsexamen tar fem år med sina 300 högskolepoäng.

Kompetens – ingenjör som ingenjör?

Nja, inte riktigt. Väldigt förenklat brukar man säga att en civilingenjör tar fram ny teknik och nya metoder och är mer av en innovatör, medan en högskoleingenjör mer arbetar med befintlig teknik och optimerar arbetssätt och resultat. En civilingenjörsutbildning är två år längre, så du hinner ju gå djupare i teoretiska kunskaper och göra fler och mer avancerade projekt. Du får helt enkelt en större teknisk bredd, samtidigt som du hinner få möjligheten att specialisera dig.

Får alla ingenjörer jobb efter utbildningen?

Kort sagt: Ja. Arbetsmarknaden är bra för alla ingenjörer. Det finns gott om problem att lösa och mycket som kan göras bättre i världen. Sen kan det ju vara så att det är enklare att få jobb om man är specialiserad på till exempel marin teknik eller spelteknik, men då kanske man begränsas på andra sätt, som var jobben finns och vad man får jobba med.

Löneskillnaden då?

Tjänar civilingenjörer mycket mer än högskoleingenjörer? Ja och nej. Lönens storlek beror på många saker – tjänstens specifika ansvar och uppgifter, var i landet (eller utanför) du arbetar och din erfarenhet. Men, enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer så hade nyexaminerade civilingenjörer i den privata sektorn under 2021 en lön i spannet 32 000–39 000 kr per månad, medan högskoleingenjörer låg i spannet 29 000–38 000 kr per månad. Så visst, några års studier till ger antagligen ett par tusenlappar till i lön – men fler saker spelar in, och det är ju också lite skillnad i vad du tar med dig ut i arbetslivet från utbildningen. Läs mer om löneskillnader på SACO:s webb om olika yrkesroller.

Andra sorters ingenjör

Det finns också andra typer av ingenjörsexamen. Om du går teknikprogrammet kan du till välja till ett år, TE4, och bli gymnasieingenjör – vilket inte är samma sak som de vi jämfört här, men ett alternativ om du inte vill studera lika länge och kanske inte har lika höga krav på ingångslön och valmöjligheter när det gäller yrke och karriär. En examen som gymnasieingenjör är däremot en väldigt bra grund inför ingenjörsstudier på högskolenivå. Det finns även YH-utbildningar med en typ av ingenjörsexamen. Överlag kan man säga att YH-utbildningar är mer praktiskt inriktade och inte har det akademiska och teoretiska djupet som utbildningar till högskoleingenjör eller civilingenjör har.

Ingenjör är något man gör

Oavsett vad du väljer så är utbildningen en introduktion till ett nytt sätt att tänka och påverkar antagligen allt du gör efter det. Du blir en problemlösare som är van vid att förstå en helhet och ett system – och i det systemet hitta bättre sätt att få det resultat du vill ha.