Matematik förklarar och möjliggör
Forskningsresultat inom matematik kan vara hundratals Är gamla nÀr de blir tillÀmpade för att möjliggöra rymdfÀrder, mobiltelefoni, kvantdatorer, DNA-analys, AI och mycket annat. Vad dagens forskningsresultat leder till Àr omöjligt att veta. Matematiken tillhandahÄller verktyg, och utan dessa verktyg riskerar framtidens samhÀllsproblem att förbli olösta och idéerna kvar i byrÄlÄdan.
Matematiska resultat Ă€r eviga medan resultat i andra vetenskaper Ă€r giltiga tills de ersĂ€tts av nya. Det som bevisas vara sant Ă€r sant, och sĂ€llar sig för alltid till den kunskapsbas som andra matematikforskare bygger vidare pĂ„ â och som möjliggör nya tillĂ€mpningar idag eller om hundratals Ă„r. PĂ„ det sĂ€ttet Ă€r nytta inte ledordet för mĂ„nga matematikforskare.
â Nyfikenheten Ă€r min drivkraft, sĂ€ger Johan Ăinert, professor i matematik.
â Matematik Ă€r sĂ„ kreativt, man vill förstĂ„ strukturerna. Att komma fram till en lösning ger en hisnande lyckokĂ€nsla, sĂ€ger Stefan Wagner, som Ă€r bitrĂ€dande professor i samma Ă€mne.
Stefan Wagner berÀttar att hans plan frÄn början var att studera rymdvetenskap men matematik var mer spÀnnande.
Icke-kommutativ algebra och icke-kommutativ geometri Ă€r Johan Ăinerts och Stefan Wagners verksamhetsomrĂ„de. Den matematiken har sitt ursprung i kvantmekanik. Det finns gott om tillĂ€mpningar dĂ€r deras kunskap behövs, exempelvis för att förklara fenomen inom biomedicin, kodningsteori, datavetenskap och inte minst kryptering dĂ€r kvantdatorerna stĂ€ller nya krav pĂ„ sĂ€kerhet och funktion. Det finns stor potential för överbryggning till andra forskningsomrĂ„den.
â Klassiska metoder rĂ€cker inte lĂ€ngre för att undersöka enorma datamĂ€ngder i hundradimensionella rum. Det behövs nya matematiska metoder för att ytterligare utveckla exempelvis maskininlĂ€rning, AI, sĂ€ger Johan Ăinert.
Matematiker bidrar till framsteg inom mÄnga vetenskapsomrÄden genom att förstÄ strukturerna bakom dagens problem. Men horisonten för grundforskningen, den Àr ofta lÄng.
â Det vi löser nu i grundforskningen kommer att plockas upp av nĂ„gon annan nĂ€r vi inte finns lĂ€ngre. Resultat idag kan leda till framtida vetenskapliga genombrott, sĂ€ger Johan Ăinert.
â Den matematik som möjliggör exempelvis dagens betalningslösningar och GPS Ă€r hundratals Ă„r gammal. Matematik finns bakom i stort sett allt, sĂ€ger Stefan Wagner.
Att med matematiska resonemang förklara naturfenomen och strukturer pĂ„ vĂ„r planet och i universum Ă€r en stark drivkraft i forskningen. Och om matematiken Ă€r sprĂ„ket för att förklara sĂ„ Ă€r geometriska figurer bokstĂ€verna. Geometriska objekt tĂ€nker vi traditionellt pĂ„ som konkreta former. Matematiskt studeras de som samlingar av punkter och med olika verktyg kan man upptĂ€cka egenskaper och samband mellan dem â till exempel mĂ€ta avstĂ„ndet mellan tvĂ„ punkter och hur mycket en kurva böjer sig. Men allt kan inte förklaras med klassisk geometri, och Stefan Wagner berĂ€ttar att han bland annat arbetar med de matematiska grunderna för sĂ„dana oförklarliga fenomen inom kvantmekanik.
â Det behövs en ny typ av matematik, en matematik utan punkter. Vi utgĂ„r frĂ„n klassisk teori och beskriver den pĂ„ ett icke-kommutativt sĂ€tt för att komma fram till modeller och metoder som kan leda till nya insikter om kvantmekaniska fenomen. Icke-kommutativ geometri Ă€r ett nytt och snabbt vĂ€xande omrĂ„de av matematiken, sĂ€ger Stefan Wagner.
Lusten att utmana tanken, att undersöka och grĂ€va djupare för att förstĂ„ samband och paradoxer driver bĂ„de Stefan Wagner och Johan Ăinert. Kunskapsbasen byggs hela tiden pĂ„ och matematikforskare kan citera artiklar frĂ„n förra seklet, det hĂ€nder sĂ€llan inom andra vetenskaper. I en vetenskaplig artikel frĂ„n januari 2023 som Johan Ăinert skrivit tillsammans med amerikanske kollegan Karl Lorensen, professor i matematik vid Pennsylvania State University, var BanachâTarskis paradox frĂ„n 1920-talet en viktig utgĂ„ngspunkt.
â Vi bevisar kopplingar mellan strukturer som kanske kan förklara fenomen som andra har upptĂ€ckt. Dessa resultat leder till en bĂ€ttre förstĂ„else av oĂ€ndligheten, sĂ€ger Johan Ăinert.
3 oktober 2023