Projektet bygger vidare på det arbete som utfördes i projektet EOT och dess föregångare. För en övergripande, visuell presentation av projektens scope och fokus se HÄR!

Projektledare för FLOAT är Docent Johanna Törnquist Krasemann. I projektet arbetar även doktoranden Sai Prashanth Josyula. Projektets kontaktperson på Trafikverket är Peter Hammarberg och projektet sker i samverkan med Trafikverkets utvecklingsprojekt och ett antal KAJT-parter.

Bakgrund och problembeskrivning Att trafikledarnas arbetsuppgifter är mycket komplexa och tidvis enormt kognitivt belastande är de allra flesta överens om sedan länge. Samtidigt är tillgången till beslutstöd och hjälpmedel mycket begränsad. Eftersom trafiken i stora delar av det svenska järnvägsnätet har blivit alltmer intensiv och oregelbunden de senaste åren och kraven på transparenta operativa prioriteringskriterier har lyfts fram så har det blivit ännu tydligare att det finns ett behov av beslutstöd för trafikledarna. De stöd som tagits fram inom STEG/CATO-projekten har påvisat en tydlig potential och möjlighet att styra trafiken på ett mer hållbart och effektivt sätt. Där är trafikledarna fortfarande i centrum men med utökat beräknings- och visualiseringsstöd. De nämnda stöden inkluderar dock inte funktioner som detekterar alla typer av relevanta potentiella konflikter i föreslagen tågplan, utreder konflikternas inbördes beroenden eller ger (del)förslag på hur konflikterna kan lösas och vad effekterna skulle bli såsom merförseningar, spårbyten, missade anslutningar, mm. Det är denna typ av funktioner som istället de tidigare projekten OAT, OAT+ och EOT har fokuserat på. Projekten har utvecklat beräkningsmetoder och experimentellt utvärderat dessa i simulerad miljö med primärt Södra Stambanans sträcka Katrinholm-Mjölby som teststräcka. Beräkningsmetoderna är baserade på optimeringsteknik och har utvärderats på mer än 100 olika störningsscenarier av olika karaktär och svårighetsgrad såsom t ex infrastrukturfel mellan Linköping och Linghem där en hastighetsnedsättning medför att samtliga tåg som passerar sträckan måste sakta ner. Även enklare störningar såsom att ett resandetåg kommer iväg sent från en station pga fördröjd påstigning av passagerare hanteras.

Projektets syfte, fokus och avgränsningar FLOAT-projektets syfte är att utveckla principer och metoder för att stödja svenska trafikledares arbete med att proaktivt identifiera konflikter och störningar i tågtrafiken, att ta fram förslag på hur dessa kan undvikas och hanteras samt att utvärdera effekterna av alternativa beslut. Beslutstöd för tågtrafikledningen kan omfatta många saker och inkludera t ex 1) ett grafiskt gränssnitt som visualiserar och ev. interagerar med trafikledaren för att omplanera trafiken (såsom STEG), 2) de informationssystem som kommunicerar läget i trafiken med det som planeras i gränssnittet och 3) beräkningsmoduler som ”under ytan” identifierar avvikelser och konflikter i planen och föreslår justeringar av tågplanen. I FLOAT fokuserar vi på 3) men eftersom dess nytta och funktionalitet i allra högsta grad beror på de andra två delarna så studerar och utvecklar vi dessa moduler i samverkan med Trafikverket och vissa KAJT-parter som fokuserar på de andra delarna. FLOAT-projektet utgår från det arbete som utförts av Blekinge Tekniska Högskola (BTH) på uppdrag av Trafikverket (TrV) i projektet EOT (Effektiv operativ Omplanering av Tåglägen vid driftstörningar). I ett långsiktigt perspektiv eftersträvas att projektets utvecklade principer och metoder i någon form kan komma att ingå ett framtida system för nationell tågledning. I ett mer kortsiktigt perspektiv avser projektet stödja det arbete som görs inom NTL-projektet genom att aspekter kring förutsättningar för och förväntningar på komponenter i ett sådant framtida system gemensamt diskuteras, analyseras och testas utifrån olika perspektiv . Projektet avser även stödja TrV i dess arbete inom EU-projektet ON-TIME (avslutas september 2014).

Planerat genomförande FLOAT-projektet ska genomföras som två delvis parallella fallstudier. Den ena studien är av mer teoretisk karaktär och kopplas till tidigare studier i EOT-projektet för Södra Stambanan (SSB, sträckan Katrineholm-Norrköping-Malmö). Den andra fallstudien är av mer praktisk karaktär och ska ske i samverkan med projekten BAOT och NTL och med fokus på Malmbanan och de förutsättningar och behov som finns där. Fallstudierna utgår dock ifrån samma frågeställningar, men några av frågeställningarna är lämpligare att utreda i den miljö där STEG/CATO finns implementerat (dvs. Malmbanan) medan andra är möjliga att också/istället utreda via studien på SSB. Dessutom finns det ett värde i att studera problematiken med beslutstöd för trafikledningen utifrån två olika trafikmiljöer (enkelspår vs. dubbel-/fyrspår, olika trafikintensitet, olika terräng och beroenden av närliggande bandelar). För en beskrivning av projektets olika arbetspaket och aktiviteter kontakta projektledaren.

Publikationer

Johanna Törnquist Krasemann (2015). ”Configuration of an optimization-based decision support for railway traffic management in different contexts”, In proceedings of the IAROR conference RailTokyo, March 23-26, 2015. (This paper was awarded ”Best Paper” of the 116 accepted conference papers, read more http://railtokyo2015.cs.it-chiba.ac.jp/best.html)

Download the full paper: http://diva-portal.org/smash/get/diva2:809425/FULLTEXT01.pdf

Johanna Törnquist Krasemann (2016), ”Slutrapport för delstudien Malmbanan”, Teknisk rapport, Juni 2016. Download the report (in Swedish).

For previous publications, follow the link below: http://www.bth.se/com/effektivomplanering.nsf/sidor/publications