The Swedish School of Planning

Forskarna studerar hur planering fungerar och vilka styrmekanismer som påverkar den rumsliga planeringen. De studerar även hur planeringsprocesser, på olika nivåer, initieras och styrs och vilka institutioner och aktörer som deltar. Även planeringens miljö- och hållbarhetseffekter inkluderas.

Forskning om fysisk planering är ett mångdisciplinärt fält och sker inom ämnesområdet fysisk planering. Eftersom fysisk planering är en del av samhällets styrsystem så bedrivs forskning om planering i vid bemärkelse inom en mängd olika ämnen, exempelvis arkitektur, sociolog, statsvetenskap, kulturgeografi, miljövetenskap, etnologi, med mera. Detta avspeglas delvis i institutionens personalsammansättning där flera olika ämnesområden representeras. Av än större betydelse är att forskningens teoretiska och metodologiska utgångspunkter inte är bundna till ämnesområdet, utan spänner över många olika vetenskaper och forskarna inom ämnet hämtar därför intryck, inspiration och verktyg från en mängd olika discipliner.

Två olika forskningsfält

Forskningen inom ämnesområdet fysisk planering vid BTH sker inte i separata forskargrupper, utan individuellt och i olika nätverk alltefter teoretiska utgångspunkter, använda metoder och konkreta forskningsuppgifter. Övergripande kan dock två forskningsfält identifieras även om det inte finns någon skarp gräns dem mellan och de är:

• planering som styrsystem för att förändra samhället och
• den byggda miljön som ett utfall av planeringen.

Forskning om planering som styrsystem
Forskning om planering undersöker hur planering går till och vilka olika styrmekanismer (ideologier, lagstiftning, professionella normer, teknologier) som påverkar den rumsliga utvecklingen, men även hur planeringsprocesser initieras och styrs, samt vilka institutioner och aktörer som deltar. Av särskilt intresse här är hur planeringen påverkas och förändras under tryck från politiska trender och samhällsomvandlingen i stort såsom exempelvis klimatförändringar, ökad globalisering, samtidigt ökad överstatlighet och decentralisering. Vidare studeras planeringens demokratiska dimensioner och hur olika gruppers handlingsutrymme påverkas av och förändras under pågående processer, inte minst vad gäller medborgarnas deltagande i planeringen.

Forskning om den byggda miljön
Forskning om den byggda miljön undersöker hur olika uppfattningar om rum påverkar planeringspraktiken och därmed gestaltning och design. En utgångspunkt här är att förstå hur olika materiella och sociala förutsättningar producerar rum, det vill säga bygger upp rummet som en arena för en daglig praktik, men också hur rummet är en fond för subjektiva erfarenheter och mentala föreställningar om vad rummet är eller bör vara i ny form. Av intresse här är också hur olika föreställningar om allmänna godheter såsom exempelvis trygghet, integration eller möten påverkar konstruktionen av rum i termer av fysisk gestaltning. Likaledes undersöks hur rumslig struktur påverkar mänskligt liv och dagliga aktivitetsmönster och hur stadens form inverkar på frågor om mobilitet, flexibilitet och identifikation.

Forskning vid institutionen för fysisk planering bedrivs i forskningsprojekt och miljöer bestående av doktorander och seniora forskare. Ett av forskningsprojekten inkluderar sex doktorander och fyra seniora forskare, och ingår dessutom i ett internationellt EU-finansierat projekt och konsortium av fyra europeiska universitet. Ett annat forskningsprojekt sker i samarbete med forskare vid Stockholms universitet och ett till avser samverkan i ett brett nordiskt forskarnätverk. Dessutom sker forskning även i begränsad omfattning individuellt av disputerade lärare och doktorander, och med fokus på planeringsfrågor både i en nationell och internationell kontext.

Forskningen inom planering för hållbar utveckling bedrivs i huvudsak vid institutionen för fysisk planering.

Abdellah Abarkan, professor
Ämnesföreträdare, fysisk planering
E-post: abdellah.abarkan@bth.se
Telefon: 0455-38 53 55