Industriell ekonomi och management
Industriell ekonomi och management
Forskarna intresserar sig för samspelet mellan teknologi, innovation och näringslivsdynamik. Man studerar entreprenörskap och dess betydelse för hållbar tillväxt och samhällsutveckling, hur institutionella ramvillkor påverkar företagande samt villkoren för att kommersialisera tekniska innovationer.
Forskarna studerar såväl etablerade som framväxande industrier och branscher och företag i alla storlekar. Forskningen sker i samverkan med andra samhällsaktörer – nationellt och internationellt.
BTH:s forskare är engagerade i den ekonomiska samhällsdebatten och medverkar ofta då policyfrågor som rör företagande debatteras.
Forskningen inom industriell ekonomi och management bedrivs i huvudsak vid institutionen för industriell ekonomi.
Inriktningar
Innovation, teknik och management
Denna inriktning har företag, projekt eller projektorganisation som den naturliga utgångspunkten. Här är fokus på analyser av resursbaser, strategier och kompetens och hur de samspelar med teknikutveckling och innovation. Inriktningen omfattar forskning kring affärsmodeller, strategi, investeringsrisker samt sammansättning och utveckling av kompetens.
Industriell dynamik och teknologisk förändring
Inom denna inriktning fokuserar forskarna på analyser av marknads-, industri- och företagsdynamik och inverkan av policy. Området omfattar studier av entreprenörskap, framväxt av nya industrier och branscher, spridning av innovationer och ny teknik samt omvandlingsprocesser som påverkar näringslivet på alla nivåer, som till exempel digitalisering. En del av forskningen är att studera effektivitets- och produktivitetskonsekvenser av sådana förändringar.
Pågående projekt
Ett erbjudande du inte kan tacka nej till… En studie av hur upplevd social oordning och brottslighet påverkar förtroende och lokalt entreprenörskap
Deltagare: Martin Svensson, Pontus Braunerhjelm, Emma Lappi, Amanda Stenström och Viroj Jienwatcharamongkhol
Projektbeskrivning:
Sedan en tid tillbaka rapporteras brottslighet, som sträcker sig från störande beteende, snatteri till mer allvarliga intrång, ha blivit ett av de allvarligaste problemen för näringslivet. Enligt Sveriges Industriförbund (2023) uppgår de årliga kostnaderna för företagen till mer än 100 miljarder kronor, dvs. dubbelt så mycket som kostnaderna för den svenska Försvarsmakten. Genom att använda ny och hittills outnyttjade kriminaltekniska undersökningsdata som samlats in av den svenska polisen mellan 2005 och 2023 (Polisen 2023), fokuserar detta projekt på hur lokal oordning och kriminell aktivitet påverkar upplevd säkerhet, förtroende och entreprenörsaktiviteter. Frågeformuläret har riktats till ett representativt urval av cirka 75 000 individer varje år i 58 kommuner i södra Sverige. Uppgifterna omfattar olika grader av störningar som individerna har utsatts för, verbalt och fysiskt. Vi kommer att kombinera forensiska data med data från SCB och GEM om lokala inträden, utträden, företagstillväxt och benägenhet att starta företag. Vi undersöker sedan om dessa intrång har lett till minskad tillit, upplevd osäkerhet, latenta hot, begångna brott och de efterföljande effekterna på företagsetableringar, benägenhet att starta företag, utträden, tillväxt och omlokalisering av små och unga etablerade företag.
Effekter av direktstöd till svenska lantbruk – en dos-responsanalys
Projektledare: Jonas Månsson
Projektbeskrivning:
Vissa styrmedel är konstruerade så att om ett företag uppfyller vissa kriterier är det berättigat till stöd. Andra stöd är så generella att alla som ansöker får stöd. I båda dessa situationer fungerar inte traditionella metoder för utvärdering av politiken. I en nyligen genomförd studie (stöd till godstransporter) och ett pågående projekt (direktstöd till jordbruksföretag) använder vi oss av variation i behandlingsintensitet för att belysa eventuella effekter. I litteraturen går detta tillvägagångssätt under namnet ”dos-respons”-analys. Även om den på senare tid har fått viss uppmärksamhet i den industripolitiska litteraturen är den långt ifrån ny. Metoden är standard vid t.ex. kliniska tester av nya apotek. I den nyligen avslutade studien om subventioner av godstransporter visade vi att mer behandling i allmänhet inte resulterade i ”mer” påverkan på omsättning eller vinst. När förädlingsvärdet användes som utfall var resultatet att intensiv behandling (85% av maximalt stöd) resulterade i små statistiskt signifikanta resultat, men dessa små statistiskt signifikanta effekter var för små för att motivera ett ekonomiskt signifikant bidrag från godstransportstödet.
Kontaktperson
Jonas Månsson, professor
Ämnesföreträdare, industriell ekonomi och management
E-post: jonas.mansson@bth.se
Telefon: 0455-38 56 12