Effektiv mjukvaruutveckling i världsklass

Man brukar prata om vad som händer med samhället om elen skulle försvinna. Allting skulle drabbas och stanna av. Men vad händer om all mjukvara skulle försvinna? Exakt samma sak. Det menar några av de forskare vid BTH som bidragit till att lärosätet idag är ett av världens främsta inom området.

När man förr pratade om mjukvara tänkte man kanske främst på det som fick din telefon eller dator att fungera. Idag är allt mjukvara, till och med i företag som annars tydligt förknippas med hårdvara.

– Ta Ikea som exempel. Om deras webb inte fungerar under en timme går de miste om mycket, så på sätt och vis är de också ett mjukvaruföretag idag, säger Darja Šmite som är professor i programvaruteknik vid BTH.

Och kanske är det just utvecklingen inom området som bidragit till den stora relevans som BTH:s forskning fått, både nationellt och internationellt. Faktum är att BTH:s forskning inom mjukvara är rankad som tvåa i världen och etta i Europa, trots en bråkdel av budgeten som andra prestigefyllda lärosäten har.

– Det är en del i det hela, men en annan minst lika viktig del är att vi var tidigt ute med tillämpad forskning, det vill säga forskning som sker hand i hand med företagen och deras behov. Så vi är hubben mellan företagens verksamhet och samhällets utmaningar, menar Tony Gorschek som är professor i mjukvaruutveckling vid BTH.

Forskningen inom mjukvaruutveckling på BTH skedde från start främst med lokala företag, men numera finns det samarbeten med företag över hela Sverige – många av dem är dessutom globala storföretag som Ericsson, Volvo och Spotify. Variationen av företag ger dessutom en unikt bred erfarenhetsgrund.

– Spännvidden mellan de företag vi samarbetar med är enorm och det har gett oss stora erfarenheter. Mjukvaruutveckling är så mycket mer än bara programmering och vi bistår inom hela kedjan: Hur bygger man ett bra team? Hur mycket digitalisering behövs? Vilken säkerhet behövs?, säger Darja.

– Jämför med en kock. Först måste hen uppfinna ett recept, prova att det är gott, testa det bland sina kunder och se till att råvarorna är rätt. Det är exakt samma sak inom mjukvaruutveckling, väldigt många steg i kedjan innan något är helt färdigt, fyller Tony i.

För att kunna ha ett nära samarbete med företagen finns det idag också en naturlig miljö för detta vid BTH – Ericsson Space Lab.

– Det som fattades hos oss var en miljö där forskare, företag och studenter kan träffas för att umgås och samarbeta. Men det viktigaste med den här miljön är att studenterna äger den. De ska känna att den är deras hemvist. Företag och vi forskare får vara där, men vi är gäster hos studenterna som är framtidens ingenjörer.

Labbet är alltså en perfekt miljö för de studenter som läser något av civilingenjörsprogrammen i antingen mjukvaruutveckling, AI och maskininlärning eller datorsäkerhet, exempelvis. Men Ericsson Space Lab är inte det enda som studenterna vid BTH kan se fram emot. Ett jobb, är en annan sak.

– Först och främst, skulle jag säga, är att det som väntar studenterna som kommer till BTH är just ett jobb. Efter tre–fyra år, redan innan avslutad utbildning, har de flesta fått erbjudanden om jobb, säger Darja, som berättar att hon själv haft tre olika jobb i industrin innan sitt nuvarande.

– Man kan slå fast att man kan få ett välbetalt och stimulerande jobb, absolut. Men kanske ännu viktigare är att du kan hamna var som helst, i vilken roll som helst: som utvecklare på Ericsson, spelutvecklare, datavetare på Spotify, som säkerhetsansvarig på Skatteverket. När mjukvara är viktigt för i princip alla företag över hela världen, så finns det nästan inga begränsningar, avslutar Tony Gorschek.