Kraftsamling i Nato-sponsrat projekt för att lösa problematiken kring undervattenskablar
Världen har sett ett flertal sabotage riktade mot det fiberoptiska nätverk som finns på havsbotten – nätverk utgör ryggraden i vår digitala värld och som transporterar mer än 95 procent av den interkontinentala internetkommunikationen. Det Nato-sponsrade projektet HEIST har som mål att säkra det kritiska informationsflödet vid ett avbrott.
Projektet HEIST (Hybrid Space-Submarine Architecture Ensuring Infosec of Telecommunications) har startats för att skydda det globala fiberoptiska nätverket. Det syftar till att snabbt lokalisera kabelbrott och omdirigera kritisk trafik via satelliter vid skador. Projektet stöds av Natos program Science for Peace and Security.
– Projektet är av avgörande betydelse för att skydda samhällets kritiska infrastruktur. Samarbetet understryker behovet av en mer robust internetinfrastruktur som kan motstå framtida störningar, säger Henric Johnson, rektor vid BTH.
Den senaste tidens incidenter i Östersjön gör projektet mer aktuellt än någonsin.
– Det gör vårt arbete mer konkret för vi ser hoten i realtid. Den kunskapen kan vi sedan applicera globalt, säger Greg Falco, biträdande professor vid Cornell University och strategiskt ansvarig i projektet.
Han menar att situationen i Östersjön kommer att driva teknikutvecklingen framåt.
– Vi får insikter om vilka metoder och tekniker som används för att störa oss, vilket hjälper oss att ligga steget före.
Omdirigering för ökad säkerhet
För att skydda kritisk internettrafik och säkerställa en stabil uppkoppling ska BTH utveckla och driva en testbädd. Syftet är att testa och förbättra teknik som kan styra om internettrafik vid kabelbrott. Dessutom kommer forskarna att utvärdera prestandan hos olika lösningar för att hitta den mest effektiva metoden.
– Vi arbetar just nu med att ta fram ett koncept där vi kombinerar markbundna nätverk och satelliter för att skapa ett mer robust och säkert internet. Detta kräver spetskompetens inom både marin forskning och ICT, vilket vi har här på BTH, säger Oskar Frånberg, docent och forskningsledare.
Stor och bred kompetens
Bredden av kompetens i projektet är stor, med framstående internationella universitet som Cornell och Johns Hopkins. Från Sverige deltar, förutom BTH, också Försvarshögskolan. Även MSB, Försvarsmakten, Kustbevakningen och företag som Saab, Telenor och Ericsson ingår i projektet.
I mitten av januari var det dags för en träff med flera av de medverkande i detta samhällsviktiga projekt. Forskare, företag och samhällsvikta organisationer möttes på BTH i Karlskrona under två dagar.
– Under två intensiva dagar kommer vi att utforska hur vi kan säkra framtidens internettrafik. Satelliter kan vara en del av lösningen, men vi måste hitta sätt att överbrygga deras begränsningar i dataflöde, menar Greg Falco, biträdande professor i maskinteknik och rymdteknik vid Cornell University och strategiskt ansvarig i projektet.
Det globala företaget Laser Light kommer att medverka:
– Laser Light är glada över att medverka. Som ledande inom globala datatjänster med flera domäner – rymd, mark och hav – ser vi fram emot att bidra med vår erfarenhet till att motverka de betydande pågående hoten mot säkerheten i den globala telekommunikationsinfrastrukturen, säger Stephen Benson på Laser Light, Federal.
En av de aktörer som följer projektet på nära håll är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB:
– MSB ser en stor potential med projektet som är ett viktigt bidrag till europeisk och transatlantisk säkerhet. MSB ser fram emot att stödja projektet de närmaste åren, säger Sara Myrdal, internationell direktör och chef för avdelningen för internationella relationer, forskning och innovation vid MSB.
Vid träffen på BTH samlade totalt ett 80-tal experter och forskare. De kommer från Försvarsmakten, MSB, PTS, Kustbevakningen och FMV samt från företagen Saab, Ericsson, NKT, Telenor, Viasat och Amazon. Från akademin ser vi Cornell University, Johns Hopkins University, ETH Zürich, Bifrost University, Försvarshögskolan och BTH. Projektet leds av Cornell University i USA och stöds av Natos program Science for Peace and Security.
15 januari 2025