Så kan AI göras mer hållbart – med minskad energiförbrukning

Mjukvara och i synnerhet AI drar stora mängder energi när det används – och trenden är ökande. Mjukvara finns i allt fler av våra vardagsprodukter – och kräver energi då det används. AI är speciellt energikrävande.

– Vi måste lyfta de här frågorna och inse att AI har ett stort CO2-avtryck. Det finns ingen gratis lunch. Djupinlärning, alltså Deep Learning, kan kräva AI-algoritmer som körs under flera veckor. Det förbrukar enorma mängder energi, säger Niklas Lavesson, professor i programvaruteknik på BTH.

I dag finns gratistjänster på internet där vem som helst kan använda AI för att generera bilder och texter.

– Det finns serverhallar som drar lika mycket energi som en medelstor svensk stad. Det här leder till utsläpp någonstans, och frågan är hur vi ska hantera det. Om vi bara kan dra ner energianvändningen i serverhallarna med några procent så kan vi vinna väldigt mycket för samhället i stort, berättar Niklas.

En lösning är att använda prissättning som styrmedel. En annan handlar om kravställan.

– När man designar mjukvara måste man balansera olika behov. Ska man öka hållbarheten och minska energikonsumtionen får man kanske stå ut med att produkten inte löser sin uppgift lika väl, men kanske tillräckligt väl för kundens behov, förklarar han.

I arbetet tittar man på tillämpad IT och hållbarhet från flera perspektiv.

AI kan uppleva sin egen oljekris
– Vi går igenom alla faser av industriell utveckling av mjukvara och försöker se om det finns bättre metoder för att lösa uppgifter på. Vi ser vilka krav som måste mötas när mjukvaran utvecklas och sedan testar vi så att mjukvaran uppfyller kraven. Dessa krav kan exempelvis handla om funktion, prestanda eller mjukare krav som energikonsumtion och användarupplevelse, säger han.

Niklas Lavesson jämför situationen i dag med 1970-talets oljekris, och hur man fram tills dess utvecklade allt större och mer bensinslukande bilar. Med oljekrisen började man istället bygga allt mer energieffektiva fordon.

– Utan oljekrisen hade vi i dag kanske kört omkring i enorma bilar i 300 km/h, men det gör vi inte. Istället är det energisnåla elbilar och laddhybrider som är de mest populära, säger Niklas Lavesson och avslutar:

– Ungefär i dessa termer tycker jag att vi ska börja fundera för hur vi i dag använder och utvecklar mjukvara. Och det gör vi här på BTH.