1. Studentrespons

Vid distansundervisning kan det vara svårt att ta del av studenternas reaktioner, uppmärksamhetsgrad och intresse. Ofta beror detta på att studenterna inte startar sina kameror eller att de på andra väljer att inte integrera i undervisningen. Ett sätt att råda bot på detta är ett regelverk, en uppförandekod, för distansundervisning där förväntningar på studenten klargörs gällande undervisningen.

Frågor som exempelvis kan ingå i en uppförandekod är:

• Hur kameran ska användas (av eller på, placering osv).
• Regler för användande av chatten (vad som skrivs, uttryckssätt osv)
• Användande av ljud (När ska ljudet vara av/på mm)

Ett alternativ till en centralt framtagen uppförandekod är att skapa en tillsammans med studenterna, ett slags kontrakt, på vilka regler som gäller för undervisningen. Då studenterna får vara med att ta fram uppförandekoden så bildas ett incitament att de facto följa den.

Interaktivitet

Ett bra sätt att engagera studenter är att återkommande ställa frågor (Polls and quizzes). Ämnet kan gälla förkunskaper, om de har förstått, deras åsikter i en specifik fråga med mera. Det ger inte bara dig som lärare ett kvitto på att de är aktiva och engagerade utan även svar som den fortsatta undervisningen kan baseras på. Exempelvis kanske svaren visar på att studenterna inte förstått det som du precis gått genom varav du kan lyfta frågan igen.

Exempelvis delger en lärare på BTH att hen använder sig av 2-5 korta quiz, där varje quiz består av 3-5 frågor, vid varje undervisningstillfälle. Detta för att främja ett ökat engagemang hos studenterna men även se om de förstår vad som lärs ut.

Förslagsvis görs detta med hjälp av någon sorts digitalt verktyg. Då kan du som lärare se hur många svar du får, du kan delge svaren till hela klassen som statistik, text, ordmoln med mera. Du kan låta studenterna vara anonyma vilket kan öka engagemanget och viljan att svara då de inte risker att ställa “dumma frågor” eller visa att de inte förstått.

Ett sätt är att bedriva en frågedriven undervisning. Det vill säga, det är studenternas frågor som driver lektionen. Finns det inga svar så “kastar” läraren ut olika frågeställningar till studenterna.

Olika sätt att interagera med studenterna kan vara:

• Kontroll av förkunskaper som uppstart vid en föreläsning.
• Om studenterna har förstått. Kan med fördel göras såväl under lektionen som vid slutet, en så kallad exit-question, vilket då ger underlag för nästkommande lektionstillfälle.
• Deras åsikt i en fråga.
• Med mera…

Exempel på verktyg:

Wooclap, Zoom polls, Formulär, Kahoot, Mentimeter,

Att ha en chatt kopplad till undervisningen kan vara ett sätt att få in frågor och föra diskussioner under pågående undervisningen. Detta kan gynna de studenter som av någon anledning finner det svårt att ställa muntliga frågor. Chatten kan även synkront som asynkront och blir därmed en genomgående kommunikationskanal i kursen.

 

Invänta studenterna

Ger din undervisning studenterna möjlighet att respondera och interagera? Stanna upp lektionen och invänta eventuella frågor från studenterna. Och våga vänta till en fråga faktiskt kommer.

 

Aktiva studenter

Oftast finns det ett antal aktiva studenter i varje klass. Använd deras frågeställningar och ställ dem till övriga klassen för att få svar, exempelvis genom att skapa mindre diskussionsgrupper i klassen.

 

Asynkron undervisning

Ställ frågor även vid asynkron undervisning. Exempelvis addera ett quiz till en förinspelad föreläsning, självrättande test med mera. Kan öka engagemanget hos studenterna som sedan ”spiller över” även på lektionerna.

Spela in dina föreläsningar och frigör därmed din synkrona lektonstid för diskussion och grupparbeten. Detta arbetssätt, flippet classroom, baserar därmed undervisningen på integration och engagemang. Dock kan effekten bli den motsatta. Då studenten får till sig informationen asynkront så kan resultatet bli att hen uteblir från lektionen.

 

Mindre grupper

Mindre grupper kan öka engagemang och interaktion mellan såväl student-student som lärare-student. Dela därför upp klassen i mindre grupper för grupparbete, diskussioner. Något som kan göras återkommande under ett undervisningspass eller i större segment. Dessa mindre möten kan sedan redovisas i helklass vilket ökar interaktionen i klassen då läraren inte längre är den ende kunskapsförmedlaren.

Notera att mindre grupper även kan vara ett sätt för läraren att kontrollera kunskapsnivån hos klassen. Detta genom att besöka pågående gruppdiskussioner och där ta del av ”nivån” på diskussionerna. Det ger även läraren en möjlighet till att möta enskilda studenter under pågående undervisning.

Detta upplägg genomförs med fördel i Breakout-rooms som finns i såväl Zoom som Teams.

 

Återkommande avstämningar/examinationer

Återkommande reflektioner från studenterna, exempelvis veckovisa essäer, kan vara ett sätt att se om studenterna ”hänger med” i undervisningen. Vilket då blir ett asynkront kvitto på om din undervisning nått fram till studenterna. Ett alternativ är många mindre examinationer för att kunna följa studenternas utvecklingsbana men även hålla motivation och engagemang vid liv i kursen.