Asynkrona Videos

Användningen av asynkrona videos är ett utmärkt sätt att förmedla kursinnehållet i en online-kurs. Som lärare betyder detta att du kan planera och förbereda ditt material i förväg. Det finns dessutom överensstämmande bevis för att studenterna lär sig på ett djupare plan från ord och visuell grafik än från enbart ord (Clark & Mayer, 2016). Onlinevideos som har utformats på rätt sätt kan skapa både värdefulla och engagerande lärupplevelser online.

Asynkrona videos är fördelaktiga i ett ”flipped classroom”-upplägg. ”Flipped classroom” är en pedagogisk metod där studenter har sett en video och/eller läst kurslitteratur i förväg och kommer väl förberedda till föreläsningarna (Talbert, 2017). Det här betyder att synkrona videos och direktsända möten kan fokusera på frågor, aktivt lärande och mer komplexa uppgifter som gagnas av social interaktion med studiekamrater och en lärares vägledning (Talbert, 2017). Då studenterna har tillgång till materialet innan föreläsningen och möjlighet att granska materialet sparar det tid för läraren som kan fokusera på att göra mötena interaktiva. Genom att använda sig av den metod som kallas ”flipped classroom” kan studenterna engagera sig mer kreativt och bredda sina kunskaper och färdigheter under föreläsningarna. Det finns en rad olika videoformat att välja mellan när du ska förbereda dina videos (Choe at al, 2019):

• Klassiskt klassrum – Den här videon spelar in läraren som finns nära en bildskärm eller whiteboard. Läraren kan gå mellan bildskärmen/whiteboard som används för illustrationer.
• Weatherman – Den här metoden fokuserar på lärarens halvkropp, placerad framför skärmen, med en bildskärm eller whiteboard att peka på/rita på.
• Demo – Läraren demonstrerar ett verktyg eller en teknik, ibland med en ”green screen” som bakgrund. ”Green Screen” och studio finns tillgängliga för lärarna i BTH:s bibliotek.
• ”Learning glass” – Lärarna skriver sina illustrationer direkt på en glasvägg, läraren är synlig bakom glaset.
• Handledning/demonstrationer – Spelar in en skärmdump eller en demonstration/handledning från någon mjukvara eller program.
• Penna/Surfplatta – Använd en Wacom/ iPad för att illustrera och skriva direkt i föreläsningsbilderna.
• Intervju – Läraren håller en konversation genom att ställa frågor och diskutera med person B.
• ”Talking Head” i föreläsningsbilderna – Spelar in föreläsningsbilder/presentation i fullskärmsformat med lärarna som ”talking head” i hörnet.
• Föreläsningsbilder/presentation i fullskärmsformat med en berättarröst. Innan du väljer videoformat bör du fundera över lärandemålen och kursinnehållet. Tänk också på att studenter uppskattar en variation av videoformat.

Planering av asynkrona videoföreläsningar

Först och främst måste du försäkra dig om att ljudet är av bra kvalitet. Studenterna måste kunna höra tydligt, och de kanske inte har den bästa utrustningen tillhanda. Det finns olika mjukvaror, såsom t.ex. Reach (tillhandahålls av BTH) och Descript, som erbjuder transkribering av text. Det här är särskilt användbart när undervisning sker på ett andra språk eller till internationella studenter.

Långa föreläsningar är ineffektiva online. Dela upp videorna i kortare segment. Det här är ännu viktigare om materialet är komplext. Att dela upp innehållet i mindre delar gör det helt enkelt enklare att förstå. Studenterna kan behöva tid för att sammanföra det som presenterades. Distraktioner är också mer förekommande i en miljö utanför klassrummen och många studenter försöker göra många saker samtidigt när de tittar på långvariga föreläsningar. Försäkra dig om en god rytm och minimera gester som kan distrahera när du spelar in. Att bryta ner föreläsningarna till mindre delar är mer gynnsamt för studenternas fokus.

En ny studie av Choe et. al. (2019) visar att online-videos rent allmänt förbättrar studenternas lärande. Dessutom värderas personliga och engagerande videos högre, medan videos som studenterna uppfattar som opersonliga och främmande värderas lägre. Använd exempel och fallstudier från det verkliga livet när du utformar videoföreläsningarna. Inkludera också mer illustrationer, animationer och scheman än du skulle gjort i ett klassrum där du möter studenterna ansikte till ansikte.

Clark och Mayer (2016) hävdar att det finns en stor skillnad när det gäller studenters uppfattning av formellt och personligt språk. Mayer menar att man bör använda personlig kommunikation, i form av första och andra person. Ta ögonkontakt med kameran och adressera studenterna genom att byta ord som ”studenter” eller ”personer” till ”ni.” ”Låt mig nu berätta för er vad vi ska visa i den här videon.” “Hur skulle ni lösa det här problemet?”

Clark, R. C., & Mayer, R. E. (2016). E-learning and the science of instruction: Proven guidelines for consumers and designers of multimedia learning. Hoboken: John Wiley & Sons, Incorporated.

Talbert, R. (2017). Flipped Learning. Stylus Publishing

Choe, R. C., et al. (2019). Student satisfaction and learning outcomes in asynchronous online lecture videos. CBE Life Science Education, 18/4):1-14.

Videon nedan innehåller en kort presentation om skapandet av asynkrona videos och olika videoformat att välja mellan.