Vi tillhör en priviligierad sektor

Februari och mars har utvecklats till kanske de märkligaste och mest unika månaderna någonsin. Vi har tvingats ta beslut om att införa reserestriktioner och spåra utlandsstudenter i ökande omfattning, för att till sist hamna i en isolering som genomsyrar hela samhället.

Konsekvenserna har inte låtit vänta på sig. Många företag och samhällsfunktioner går på halvfart, andra har tvingats slå igen sin verksamhet åtminstone tillfälligt. Vi upplever den största nedgången på börsen sedan kraschen 2008. Ett stort antal anställda har permitterats tillfälligt från sina jobb, andra har blivit uppsagda. Krispaket tvingas fram från regeringen, från regioner och från kommuner för att mildra effekten av krisen. Statsministern har hållit ett starkt tal till medborgarna med uppmaningen att inse allvaret i situationen och ta sitt ansvar. Samtidigt vädjade han om solidaritet och sammanhållning, något som jag vet att vi i Sverige är bra på.

Det råder ingen tvekan om att vi betalar ett dyrt pris för att minska smittspridningen. Endast i efterhand kan vi få veta om det var värt priset, om ens då. För mig förefaller det än så länge oklart hur vi på ett ”säkert sätt” ska ta oss till det läge att ett tillräckligt stort antal människor är immuna mot SARS-CoV-2, som det nya Corona-viruset är döpt till. Tillräckligt för att stoppa vidare spridning och därmed skydda de som är i riskzonen vill säga. Vi kan knappast vara kvar i en nationell karantän tills ett vaccin är tillgängligt, vilket kan ske tidigast 2021.

På BTH genomför vi just nu två tentamensveckor på distans och när undervisningen kommer igång igen nästa vecka så är det också på distans. Situationen är densamma på alla lärosäten i landet. Det har varit och är fortsatt en stor påfrestning på våra lärare som på kort tid har tvingats ställa om och på pedagogiska utvecklare, studerandeavdelningen och IT-service som ger support. Kommunikationsavdelningen arbetar på högtryck med att ställa om Öppet Hus den 28/3 till distans. Från HR har vi fått tips för att hantera den nya situationen med många medarbetare på distans och biblioteket har uppdaterat med information om vilket stöd studenterna kan få nu när campus är stängt. Kreativiteten och samarbetsförmågan ställs på prov, och jag ser att den består provet. Jag vill därför rikta ett stort tack till alla medarbetare för er förståelse och välvilja. Vi kommer att kunna upprätthålla en verksamhet av hög kvalitet om än på ett litet annat sätt än vad vi hade tänkt oss. Vi har också fått positiv uppmärksamhet från media för vårt omställningsarbete. Sveriges Radio har nyligen publicerat intervjuer med Christina Vesterlund Hansson, Jonas Knutsson och Christian Johansson Askling om vår omställning till distansundervisning samt med Dragos Ilie om IT-säkerhet i samband med distansarbete och -undervisning. Vi är väl rustade att möta utmaningarna och åtminstone till viss del medvetna om riskerna!

I grunden utgör universitet och högskolor en priviligierad sektor i dessa dagar (så också under normala omständigheter om du frågar mig). Ingen blir av med sina arbetsuppgifter eller sitt jobb i kristider. Snarare tvärtom; vi kan förvänta oss ett högre söktryck till våra kurser och utbildningsprogram. Vi har ett nästan tredubblat antal sökande till våra sommarkurser. Även om ökningen framförallt beror på en ny distanskurs så är det mycket goda nyheter. Hittills (23/3) har vi en 10% ökning av antal förstahandssökande till höstens program jämfört med samma tid förra året. Jag är övertygad om att vi när allt är över kommer att kunna räkna hem det fantastiska utvecklingsarbete som nu pågår även i den normala verksamheten. Vi kommer att utnyttja distansverktyg i ökad grad i campusundervisningen, s.k. ”blended learning”. Vi kommer sannolikt att öka utbudet av rena distansprogram och kurser, och kanske blandade program där, säg, det första året sker på distans. Vi kommer att resa mindre då vi äntligen har lärt oss att använda distansverktyg som Zoom på ett bra sätt och sett att det faktiskt fungerar förvånansvärt bra. Kanske att vinnarna kommer att vara studenterna när vi utvecklar vår pedagogiska förmåga och erbjuder mer flexibilitet. Och givetvis miljön när resandet minskar. Låt oss hoppas att tiden post-Corona inte dröjer och att drabbade företag och samhällsfunktioner är i normal drift åtminstone till hösten!